En vithundsägares betraktelser ...

Den gången vi började jaga med vithund, hade vi kanske tur? Vi köpte en tikvalp som visade sig vara hyfsad i skogen. såpass hyfsad så vi ville fortsätta med vita. Det är ju ganska fint när man smyger på, att man ser den där vita hunden så bra:) Vi har haft både med och motgångar med våra vita, men tre av fyra jagar så vi är nöjda så långt. En av dem var dock sen i starten, kom inte igång riktigt som löshund förrän tredje säsongen. Den fjärde verkar inte vilja söka ut i sådan omfattning att hon gör någon nytta för jakten.. hon skäller dock gärna älg, gräsklippare och säkerligen en "permobjörn" med om det så skulle vara, men jag vet inte om jag kan säga att jag kan dra slutsatsen att hon är någon bra jakthund ... men snäll är hon, gudbevars.. Vad gäller mentalitet så tycker åtminstone jag, att jämt och vit är ganska så lika mentalt. Jaktligt har jämten ett försprång avelsmässigt .. och har också många rutinerade ägare och uppfödare ... som går jaktprov(!) Den trenden, eller utvecklingen, börjar också omfatta Laika, Hällefors och Karelare, för att inte snacka om Gråhunden, som delar historik med jämthunden. Man pratar i vithundklubbens forum om att man inte är helt nöjd med sin hund ... men vill endå "skriva om" jaktproven för att de skall "passa" den vite?? Borde man inte tänka tvärt om, att man skall jobba fram rasen så att flera blir nöjda med sitt val av hund? Jaktproven är ju endå ett avelsinstrument som genom momenten visar hur hunden jobbar under en jaktdag. Varför önska ett sämre utgångspunkt för att få fram vita älghundar? Två av våra vita jobbar då många timmar och har vilja att hänga på .. om älgen skenar så hänger tiken på någon kilometer, medan hanhunden nog kan hänga på åtskilligt längre .. (hoppas han inte utökar den viljan ..). Det känns mer än gott nog för oss. Man bör nog vara medveten om att många ägare av de stora raserna, inte är så glada för ett långt förföljande alltid. Att vänta i dygn innan hunden kommer tillbaka är inte en optimal jaktdag .. Men visst, det är det inte med en hund som inte söker ut heller .. Men avel handlar väl endå om förhoppningen att avkomman skall bli bättre än sin förälder. Så säg att någon går jaktprov och får ett tredjepris .. det är faktisk över medelvärdet .. hur roligt är det då att läsa på klubbens egna forum .. tyckanden av någon självutnämnd "förståsigpåare" att då skall man i princip skämmas ...?! Samtidigt som man i nästa ordalag menar att jaktproven inte skall behövas för att få rekommenderat parningar .. ? Det är väl endå "te å bite sej sjöl i röva"? Sannolikt kommer vi ha en period med både treor och tvåor som medel i den vita rasen vad gäller jaktprovsresultat, innan det tar sig med aveln. Så var det kanske även för de stora raserna i början... ? Det man får hoppas på, är att vi fortsättningsvis får ha vår jakt med löshund och möjlighet att jobba mot de mål som trots allt finns inom räckhåll ... Vithundar som gör jakten rolig och meningsfull ..